• Design grundnivå
  • Design avancerad nivå
  • Design
  • Forskare

Professor i designhistoria och docent i konstvetenskap. Sedan 2006 har jag forskat och undervisat i designhistoria vid HDK med undervisning på grundnivå och avancerad nivå. Gästspelar även vid flera andra svenska universitet och högskolor. Min huvudsakliga forskning har hittills inriktats mot frågor om mjukvärdena i industrisamhällets artefakter, byggnader, anläggningar och miljöer, d v s allt ifrån det designade häftstiftet och den ergonomiska lastbilshytten till staden som konstverk. Flera av de äldre projekten har skett i nära samarbete med andra forskare, främst teknikhistorikern Bengt Spade. Kännetecknande för de senast initierade forskningsplanerna är en ännu starkare strävan efter ett tvärdisciplinärt samarbete med fokus på hållbarhetsfrågor men här finns även exempel på projekt som ansluter till konstnärlig forskning där reflektionerna kring den konstnärliga praktiken och artefakten står i centrum.

Den (o)hållbara förpackningen / The (un)sustainable package


Förpackningar har blivit ett allt viktigare marknadsföringsverktyg i vår upplevelsebaserade konsumtion. Förpackningens dilemma är utmärkande för konsumtionssamhället, där marknadsföring är beroende av attraktiva förpackningar men där avfallsproblemet samtidigt är en del av en ohållbar livsstil som inte längre kan ignoreras. Det här projektet behandlar angelägna frågor inom förpackningsdesign, ett område med ekonomiska, estetiska, tekniska och miljömässiga implikationer. Varför ser förpackningarna ut och fungerar som de gör? Vilken roll spelar förpackningarna i utvecklingen mot ett hållbart samhälle? Angreppssättet är tvärvetenskapligt med bidrag från humaniora, samhällsvetenskap och teknik. I tre delprojekt tecknas den svenska konsumentförpackningens designhistoriska utveckling, förpackningens förföriska potential ur ett genusperspektiv och designstrategier för ekologiska livsmedelsförpackningar.

Som ett parallellt projekt löper Förpackningspatrullen, där deltagarna tillsammans använder sina olika kompetenser för att närstudera ett antal konkreta objekt. Metoder som ska användas är arkivstudier, visuell analys, intervjuer med konsumenter och fältstudier. Teoretisk inriktning kommer att vara Latours aktör-nätverksteori (ANT). Forskning om förpackningsdesign i Sverige har hittills huvudsakligen bedrivits inom företag och branschinstitut, medan det nästan helt saknas historisk-analytiska studier som denna. Projektet har sin hemvist vid HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs universitet.

I övrigt medverkar konstvetaren, fil. dr. Karin Wagner från IT-universitetet, Chalmers och etnologen och docenten Magdalena Petersson McIntyre vid Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Dessutom deltar professorn i förpackningslogistik Annika Olsson vid LTH, Lunds universitet i Förpackningspatrullens arbete. Projektet beräknas färdigställas under 2012 och finansieras genom stöd från både Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Resultaten presenteras löpande i papers och som artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Dessutom planeras en förpackningstrilogi i bokform med nedslag inom tre olika snitt: mjölkförpackningar, läkemedelsförpackningar respektive lyxförpackningar.

Kiruna som varumärke –

tre berättelser om ett stadsbygge i omvandling

Ett projekt under utarbetande. Huvudfrågan som jag vill diskutera är komplexiteten i de berättelser som konstituerar stadens kulturarv. Det är tre delvis olika berättelser som jag särskilt vill lyfta fram och som jag menar kan bidra till att ge en fördjupad kunskap om och olika perspektiv på vad som är det reella innehållet i varumärket Kiruna. Berättelserna tar sin utgångspunkt i människors olika bevekelsegrunder för att söka sig till och vistas i Kiruna. Projektet har högsta aktualitet i och med att Kiruna står inför den största omvandlingsprocessen i stadens drygt hundraåriga historia när stora delar av staden måste rivas och återuppbyggas på annan plats.

Designhistorien levandegjord

-leken som motor för förståelse, tekniken som verktyg för upplevelse

Ett samarbetsprojekt mellan HDK och Röhsska museet som syftar till att med hjälp av så kallad augmented reality-teknik ta ett förnyat grepp på museets gestaltning av designhistorien. Augmented reality, eller på svenska förstärkt verklighet, är en beskrivande term för realtidsapplikationer som blandar information från användarens fysiska omgivning med information från en mjukvaruapplikation. Ett av de stora problemen med gestaltningen av de designhistoriska samlingarna på våra museer är de begränsningar som ligger i att föremålen lyfts ur sina kontexter. Under det senaste decenniet har det därför lagts ner stora resurser på att försöka levandegöra de döda föremålen, framför allt för barn och ungdom. Inte minst på Röhsska museet har man med hjälp av designpedagoger på olika sätt kunnat dramatisera historien genom användningen av hands on-pedagogik, medskapande verksamhet eller s.k. designväskor fyllda med mindre föremål att starta en diskussion kring. Med användning av den så kallade augmented reality-tekniken försöker vi i detta projekt öppna nya vägar som gör det möjligt att förstå i vilka sammanhang som föremål var tänkta att fungera och detta på ett lekfullt och spännande sätt utan onödiga pedagogiska pekpinnar.

Projektet bedrivs tillsammans med designerna och lärarna vid HDK, Johnny Friberg och Helena Hansson, samt designpedagogen Louise Brännström från Röhsska museet. Projektet har kunnat initieras tack vare stöd från Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet och stöds fortsättningsvis med bidrag från Statens Kulturråd.  

Svensk designhistoria


Projektet syftade till att åstadkomma en bred, tvärvetenskaplig svensk designhistoria tänkt att i första hand kunna användas som kursbok för landets högre design- konstvetenskapsutbildningar. Tidsmässigt spänner boken över perioden från mitten av 1800-talet fram till idag med en innehållsmässig förtätning ju mer vi närmar oss vår egen tid. Uppdraget kom från Raster Förlag och boken gavs ut under hösten 2010. Den har även översatts och kommer att ges ut i en engelsk version.

Telefondesign


Under 2006 avslutade jag ett telefondesignprojekt tillsammans med Tekniska museet i Stockholm som mynnade ut i boken Telefonen - en designhistoria (Bokförlaget Atlantis) och utställningen Älskade telefon. Materialet är internationellt och täcker in hela historien från det sena 1800-talets sakliga, ingenjörsritade konstruktioner till dagens modebetonade och multifunktionella mobiltelefoner. Projektet har fått spinoff-effekter i form av ett flertal artiklar till bland annat siten www.ericssonhistory.com och en katalogtext till en finsk vandringsutställning.

Recycling as Edutainment

-taking the attraction potential of Recycling Parks a step further

En projektskiss som i korthet handlar om att med hjälp av konst och design skapa modeller för ett förbättrat återvinningsbeteende. Projektidén är utarbetad tillsammans med Karin Wagner och har ännu inte realiserats.

Lasse Brunnström

lasse [dot] brunnstrom [at] hdk [dot] gu [dot] se
+46(0)31-786 48 89
+46(0)703-084590
Professor i designhistoria

Portfolio

Lasse Brunnström

Telefonen - en designistoria.jpg

Lasse Brunnström 2006. Telefonen - en 1900-talshistoria. Stockholm: Atlantis

Svensk industridesign - en 1900-talshistoria.jpg

Lasse Brunnström 1997, (pocket 2004). Svensk industridesign. En 1900-talshistoria. Stockholm: Norstedts (Prisma)

Estetik_o_ ingenjorskonst.jpg

Lasse Brunnström 2001. Estetik & ingenjörskonst. Den svenska vattenkraftens arkitekturhistoria. Stockholm: Riksantikvarieämbetet

Omslag_Svensk_designhistoria.jpg

Lasse Brunnström 2010. Svensk designhistoria. Stockholm: Raster förlag