Idag är jag verksam vid HDK vid Göteborgs universitet sedan 1998. Vår designutbildning bygger på en värdegrund där humanism, socialt ansvar, konstnärlig frihet, yrkesskicklighet och kommersiell nytta förenas med teoretisk fördjupning och forskarutbildning. På design magister är design en process där olika metoder och förhållningssätt möts i projekt. Studenten måste vara mogen för en fri undervisningsform och även kunna arbeta både i grupp och självständigt. Detta system gör att studenten är redo för en numera ganska tuff marknad.


Mer än fyrtio års designerfarenhet är det som jag vill förmedla till framtidens designers. Jag vill bidra till att designa designers. Jag vill kommunicera att god design är god ekonomi och att god design kräver bland annat initiativrikedom, inlevelseförmåga och samarbetsförmåga men att designerns viktigaste verktyg är designmetodiken. Ett planerat och systematiserat tänkande som utgår från behov och krav och som sedan via analys, idégenerering, visualisering och gestaltning resulterar i en designlösning, till exempel en produkt. Utan den kunskapen står vi oss slätt i konkurrensen på den allt tuffare marknaden. God design är konkurrenskraft! I en rapport från 1954 skriver civilingenjör John Munk af Rosenschiöld följande: ". Säkert är att det europeiska näringslivet inom kort kommer att behöva fler och bättre formgivare för att kunna överleva." Klarare kan inte behovet av industriell design uttryckas. Det gäller också idag.

Per-Olov Landgren

+46(0)31-786 48 84
+46(0)708-660 269
Professor, industridesign

Portfolio

Per-olov Landgren

CV

<H3>BEFATTNINGSBESKRIVNING</H3> <br> P-O Landgren<br> <br> <H3>Universitets titel/ar</H3> Professor i industridesign, 100% tjänst<br> Director of International Strategy at the Master Programme in Design<br> <br> <H3>Yrkestitel</H3> Industridesigner MSD (Medlem i Sveriges Designer)<br> <br> <H3>Utbildning relevant för din tjänst på HDK</H3> Examen från Konstfack, 1967, i industriell formgivning och silversmide<br> <br> <H3>Din kunskap enligt HDKs ledigkungörelse</H3> Anställningen är inriktad mot industriella processer för produktframtagning och deras samspel med de konstnärliga<br> gestaltningsprocesserna där materialkunskap, kunskaper om konstruktions- och utformningsprinciper och om industriella produktionsmetoder utgör grunden<br> <br> <H3>Vad du gör på HDK</H3> * Undervisar<br> * Handleder<br> * Examinerar<br> * Utvecklar området industriell design<br> * Ansvarar för HDK Mobility Lab<br> * Arbetar med nationellt och internationellt nätverksarbete<br> * Utvecklar Master of World Design<br> <br> E-mail <a href="mailto:p-o.landgren@hdk.gu.se">p-o.landgren@hdk.gu.se</a><br> Tel: + 46 31 786 0000<br> Skype: p-o.landgren<br> Privat e-mail <a href="mailto:LandgrenDesign@gmail.com">LandgrenDesign@gmail.com</a><br> <br> <br>-------------------------------------------------------------------------<br> <H3>CURRICULUM VITAE</H3> <br> <H3>Utbildning</H3> 1962-1967<br> Industriell formgivning och silversmide, Konstfack, Stockholm<br> <br> 1961-1962<br> Preparandutbildning, Nyckelviksskolan, Stockholm<br> <br> <H3>Yrkesverksamhet</H3> 2010-17 maj<br> Professor i industridesign, HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk), Göteborgs Universitet<br> <br> 2007-<br> Director of International Strategy at the Master Programme in Design, HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk), Göteborgs Universitet<br> <br> 2001-2006<br> Studierektor Design Master, HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk), Göteborgs Universitet<br> <br> 1998-2001<br> Studierektor samt ansvarig för avdelningen industridesign, HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk), Göteborgs Universitet<br> <br> 1998-2010<br> Universitetslektor, HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk), Göteborgs Universitet<br> <br> 1997-1998<br> Representant för EPI European Plastic Industries Inc. i Sverige<br> <br> 1996-1999<br> Initiativtagare till och verksam inom The Design Group D9 SWEDEN<br> <br> 1994-1998<br> Initiativtagare till och verksam inom No-Man's-Land Ltd, ett svensk-lettiskt företag<br> <br> 1993-1995<br> Uppdrag för BITS (Swedish Agency for International Technical and Economic Co-operation) i Lettland<br> <br> 1992-1993<br> Initiativtagare och verksam inom INDIGO Industrial Design Group of Sweden<br> <br> 1988-<br> Verksam i eget företag, Landgren Design KB. Bland uppdragsgivarna återfinns Alfa Laval Agri AB, Allgon System AB, Arcona Project AB, Allobi AB, Bättre Näringsställen AB, Cofa Plastics AB, Design Center, Euroform, Fager & Nordqist AB, Företagsutveklarna AB, AB Företagskonsolidering, Gustavsberg VVS AB, HSB Stockholm, IKEA of Sweden AB, IKEA office AB, Idealplast AB, John Mattson Fastighets AB, Mikrotema AB, Nacka Strands Förvaltnings AB, Nordbanken, Produkt Förnyarna, Pax Electroproducts AB, Preci Form AB, Stiftelsen Svensk Industridesign, Stiftelsen Litteraturfrämjandet, Svensk Industriförening, Stockholms Hamn, SKANSKA, SAGAB Elektronik AB, Skåpmodul AB, Stora & Små Produktutveckling, AB Stroja, Fastighetsbolaget Telaris, Televerket Radio, Taxireklam, Torps Telemekano AB, AB Vägbelysning, Utvecklingsfonden <br> <br> 1976-1988<br> Chefsdesigner vid plastdivisionen, Gustavsberg<br> <br> 1969-1988<br> Anställd som designer vid plastdivisionen, Gustavsberg<br> <br> 1968-1969<br> Timanställd (3 dagar vecka) som designer vid plastdivisionen, Gustavsberg<br> <br> 1967-1968<br> Egen verksamhet<br> <br> <H3>Förtroendeuppdrag inom ramen för verksamheten vid högskolan</H3> 2008<br> CUMULUS Representant för ELIA-konferensen i Göteborg<br> <br> 2007-2010<br> Medlem i styrgruppen för Textibel-projektet vid Textilhögskolan i Borås<br> <br> 2007-2010<br> Medlem av styrelsen för CUMULUS (CEB III) International Association of Universities and Colleges in Art Design And Media<br> <br> 2007-2010<br> International advisor, CUMULUS International Association of Universities and Colleges in Art Design and Media<br> <br> 2004-2007<br> Medlem av styrelsen för CUMULUS (CEB II) International Association of Universities and Colleges in Art Design and Media<br> <br> 2003-2004<br> Ansvarig för Designdagen, Chalmers temadagar på temat Människa - Teknik - Samhälle<br> <br> 2002-2006<br> Medlem av styrelsen för HDK<br> <br> 1999-2008<br> Medlem i ledningsgruppen för Designteknik, Studium, Lindholmen, Göteborg<br> <br> <H3>Övriga förtroendeuppdrag</H3> 2009<br> Medlem av CUMULUS Green jury för INDEX: AIGA Designing Waters Future, Aspen Design Challenge, (en internationell tävling)<br> <br> 2008<br> Hedersmedlem, Ecole Superieure d'Arts Graphiques et d'Architecture Interieur Design, ESAG Penninghen, Paris<br> <br> 2007<br> Medlem av juryn, Graduate Fashion Week, Moskva, Ryssland<br> <br> 1995-1998<br> Medlem av styrelsen, The Industrial Designer for the Environment<br> <br> 1992<br> Hedersmedlem i Latvian Designers' Society (LDS)<br> <br> 1991<br> Medlem av juryn, ICSID AMAG/Aluminium Award, Österrike<br> <br> 1991<br> Medlem av juryn, ICSID/Compiègne Industrial Design Award, Frankrike<br> <br> 1990-1993<br> Ordförande för Föreningen svensk industridesign (SID)<br> <br> 1986-1993<br> Medlem av styrelsen för Föreningen svensk industridesign (SID)<br> <br> <H3>Övrigt</H3> 2010<br> Carl Palmstedts medalj i brons från Göteborgs Slöjdförening<br> Wilsgaards Stipendiet 2010<br> <br> 2008<br> Skrev under KYOTO DESIGN DECLARATION 2008 - Kyoto, 28th March<br> <br> 1999<br> Deltagare i INTER Design-99, Seoul, Korea. Tema: Design for body and mind<br> <br> 1996<br> Deltagare i INTER Design-96, Ventspils, Lettland. Tema: Wood global resource. The complex solution of the improvements of Venta riverside<br> <br> 1995<br> Deltagare i INTER Design-95, Tasmanien, Australien. Tema: Sustainable development for Tasmania, Small Business<br> <br> 1994<br> Deltagare i INTER Design-94, Leksand, Sverige. Tema: Transport for the future<br> <br> <H3>Representerad bla. vid</H3> * Museum of Modern Art, New York<br> * Nationalmuseum. Stockholm<br> * Röhsska museet, Göteborg<br> <br> <H3>Har bla. ställt ut på</H3> 1998<br> Internationales Design Zentrum Berlin IDZ, DESIGN ART, Schwedische Alltagsform zwischen Kunst und Industrie, im Aquarium des Zoologischen Gartens Berlin.<br> <br> 1988<br> Liljevalchs Konsthall, Stockholm. TING ÄGER RUM, Nutida svenskt konsthantverk och design, textil, glas, keramik, metall och möbler.<br> <br> 1986<br> Design Center, Stockholm. 58 Svenska Industridesigner SID.<br> <br> 1980<br> Bra design, Sverigehuset, Stockholm.<br> <br> 1983<br> Kulturhuset, Stockholm. BRA VARDAGSVARA ACCEPTERA VARDAGEN.<br> <br> 1975<br> Nationalmuseum, Stockholm. Gustavsberg 150 år.<br> <br> Röhsska museet, Göteborg<br> <br> V&A Museum, London<br> <br> <br>-------------------------------------------------------------------------<br> <H3>Modifierad text från GU Journalen 2005.</H3> <br> <H3>Tidlös design oslagbar</H3> Jag skulle bli modellbyggare och tjänade mina första pengar på att bygga modeller innan tonåren. När jag sökte till Konstfack 1962 sökte jag till silversmide. När jag gick ut Konstfack våren 1967, gick jag ut som industriell formgivare och silversmed. Som en i den andra kullen av industriella formgivare och silversmeder som Konstfack producerat. Jag började på Gustavsberg Division Plast 1968 och stannade där i 20 år för att sedan bli min egen. Jag har nu donerat allt material från min designproduktion vid Gustavsberg till Formens Hus i Hällefors - skisser, ritningar, bilder, protokoll och produkter. Detta material är nu flyttat till DESIGN ARKIVET i Nybro. <a href="http://www.designarkivet.se" title="www.designarkivet.se">www.designarkivet.se</a> En liten del av den svenska designhistorien. För framtida forskning i design. En plastfabriks uppgång och fall kan man väl säga lite ironiskt. 1982 flyttades fabriken till Borås och senare till Estland.<br> <br> <H3>Ögongodis, mediagodis</H3> Design är utan tvekan ett aktuellt begrepp. Design används inte sällan för att beteckna vad som skulle kunna kallas "ögongodis", sådant som tillfredsställer våra ögon men kanske inte så mycket mer. En betongstol eller en citruspress på tre ben fungerar dåligt som bruksföremål. Det finns också "mediagodis", dvs. produkter som man i media tycker är design, men som bara gjorts i ett enda exemplar och som lever sitt eget lilla liv en kort stund. Båda godisarna är en typ av estetiska upplevelser. Som god konst eller gott hantverk.<br> <br> <H3>Design - Industriell design</H3> Mitt motto är och har alltid varit att "en bra produkt ska fungera lika bra för producenten som för konsumenten". För mig handlar alltså design om att utforma produkter som är attraktiva för konsumenter, som är enkla, effektiva och säkra att använda. Men också om att ta hänsyn till vad som går att producera utifrån tekniska, ekonomiska och inte minst ekologiska förutsättningar. Funktionen är viktigare än formen, men formen måste vara optimal i förhållande till funktionen. Detta är vad som karaktäriserar just industriell design. Att anpassa produkten till människans - brukarens - krav och samtidigt att anpassa den till produktionens krav i termer av bland annat producerbarhet och konkurrenskraftigt pris. Designern är därmed en typ av medlare, som måste vara lyhörd för såväl marknad som producent. Det behöver inte innebära en konflikt. En väl designad produkt är en god investering för producenten. Det visar de flesta undersökningarna som gjorts i ämnet. Konsumenten, å andra sidan, är självklart mer betjänt av en produkt som är funktionell, snygg och prisvärd än en produkt som inte är det.<br> <br> <H3>God design - design som överlever</H3> God design skulle också kunna beskrivas av produkter som funnits länge på marknaden, där designen överlevt trots mode och trender. Det finns flera exempel. Alvar Lennings, nu något modifierade, hushållsassistent för Electrolux från 1940-talet, Karl-Arne Bregers fyrkantiga hink för Gustavsberg från mitten av 1950-talet och Ergonomidesigngruppens handverktyg för Bacho från början av 1980-talet. Design som tack vare sin tidlöshet också är god ekonomi och god ekologi.<br> <br>-------------------------------------------------------------------------<br>
p_o_5.jpg

-87

Pennställ för Gustavsberg.
p_o_4.jpg

-86

Lampa för Luma. Lampan är en av de första lågenergilamporna.
p_o_3.jpg

-85

Diskettlådor för Gustavsberg. Diskettlådan har ett kombinationslås istället för en nyckel. Lådan är utformad på ett sätt som miminerar volymen vid transport och lagring.
p_o_2.jpg

- 84

Planteringskärl för Gustavsberg. Kärlet är ett av totalt 12 planteringskärl utformat av P-O Landgren.
p_o_1.jpg

-83

Brevkorgar för Gustavsberg. Brevkorgen är utformad på ett sätt som gör att den kräver cirka 50 % av utrymmet vid stapling jämfört med normal stapling vid transport och lagring.
p_o_14.jpg

-82

Butikskorg för Attention. Korgen var den fjärde butikskorg som utformats för plastproduktion och som Gustavsberg producerat.
p_o_13.jpg

-81

Tidskriftssamlare för Gustavsberg. Produkten fanns fortfarande i produktion för några år sedan.
p_o_11.jpg

-80

Pappershållare för Fiskeby. Produkten utformad på ett sätt som minimerar krav på utrymme vid transport och lagring.
p_o_12.jpg

-79

Beredningsskål för Gustavsberg. Skålen finns i två storlekar.
p_o_10.jpg

-78

Hurts för Gustavsberg, ett litet underverk, botten och topp är lika, båda sidorna är lika. Snäpps ihop med eller utan jalusi och lås, med lådor som går att dra ut helt, på geidrar, hurtsen har många patent.
p_o_9.jpg

-77

Måttkanna för Gustavsberg. Produkten kan betraktas som en designklassiker. Produkten har sålts bl.a. av IKEA.
p_o_8.jpg

-67

Vilstol- Examensarbete från Konstfack. Vilstolen går att ställa in i en mängd olika lägen.
p_o_7.jpg

-66

Miniräknare för Facit.
p_o_6.jpg

-65

Campingbestick. Modeller gjorda i mässing och förnicklade.